Here we go, here we go, here we go



Jag ber i förväg om ursäkt för alla parenteser som följer(kan inte hjälpa det).


Hemma från England. Några ord som sammanfattar: Roligt och intressant, men med hemskt väder. Okej att det kan regna i Sverige också, men riktigt rusk med blåst som gör att skallen känns iskall? Det är inte samma sak. Första dagen gick vi ut med glatt humör och kom in ett tag senare, kalla och våta och med ett starkt hat för England. Däremot var det en lycklig dag för den dagen hittade vi Asda(billigt stort varuhus, billiga filmer bl.a.!).

Vi följde till Lucy's(en engelsk tjej från Nelson, träffade henne första gången under resan) skola, fast man får inte säga skola där utan det heter college. Samma som gymnasium här. Burnley College var ett helt nybyggt college, med hiss och allt. Man hade ett passerkort, både besökare(vi var fint utmärkta med gult band, som om vi haft en stämpel i pannan), elever(rött band) och lärare(blått band). Om än eleverna inte alltid var så bra på att använda dessa. Vi kallar våran ingång för "glaséntre".. det är INGENTING i jämförelse med hela skolan som hon gick på. Glas och allt. Nej, man blev allt avis.

Sen fick vi slå hål på lite fördomar emot svenskar, bl.a. med deras engelska-lärare. Tyckte inte om honom, han såg ut och lät(på rösten, inte på orden direkt) lite som Austin Powers(fast inte på ett coolt sätt). Sen verkade han tro att vi inte var särskilt duktiga på engelska av någon anledning, han antog det innan vi hade hunnit öppna käften. Övriga tyckte att vi lät som amerikaner, det tar man väl som en komplimang(och säger att de, britterna, får göra bättre filmer/serier).

Vi var ut på lördagen, hann gå in på tre ställen. Det var också kul, fick dansa av oss. Sen söndagen var det dags för bakismat och jag och Mikaela(Anna ville inte följa med) gick i minst en timme för att hitta McDonalds. Vi jublade när vi väl gjorde det och om än inte maten var speciellt god motför den hemma njöt jag av den totalt.

Mycket annat hände, fick bl.a. en puss av en engelsk pojke(på 3 bast, Lucy's son Bradley.. för att han skulle få chips). Det får räcka, har säkert tråkat ut någon totalt(ifall någon orkat läsa allt) och nu ska jag försöka tvinga mamma och pappa att se på Slumdog Millionare(en utav filmerna som jag köpte) med mig(otroligt gryyhyyym film, ifall ni inte sett). Måste vara envis för det.

Rubriken på inlägget: I lördags fick vi låna en kapsylöppnare som varje gång man öppnade fick en knapp intryckt(hur mycket man än försökte undvika det) så man fick höra gubbar, med trötta röster, sjunga: "'ere we go, 'ere we go, 'ere we go.. 'ere we go, 'ere we go, 'ere we goooo".


Kommentarer
Postat av: sanna

Nej. det blir nog inte det. kanske en annan gång :)

2009-12-04 @ 12:04:33
URL: http://sannahej.blogg.se/
Postat av: stefan

Längsta bloggen på länge:D

2009-12-08 @ 22:02:35
URL: http://stefanlarsson.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback